Bolag lanserar ny typ av bostadsrätt med lägre insats

Ett fastighetsbolag lanserar en ny typ av bostadsrätt med lägre insats genom att bostadsrättsföreningen arrenderar marken av bolaget. Det skriver Fastighetstidningen. Fastighetsbolaget Qressida Group är på väg att lansera en modell för en ny typ av bostadsrätt, kallad Folkrätt, där marken inte ägs av bostadsrättsföreningen utan arrenderas av Qressida som äger den. På detta sätt kan insatsen sänkas för den som vill köpa. Det står att läsa i Fastighetstidningen. Upplägget beskrivs som ett alternativ för köpare som saknar möjlighet att ta stora lån, exempelvis yngre vuxna och nyanlända med lägre inkomster. Det första projektet av denna typ kommer innefatta 107 nyproducerade lägenheter i Kista, Stockholm Västerort, med planerad inflyttning 2028. I kalkylen anges priser från omkring 600 000 kronor för mindre lägenheter upp till cirka en miljon kronor för större, vilket motsvarar kvadratmeterpriser på 15 000–16 000 kronor. I stället för bolån ska föreningens medlemmar betala en arrendeavgift för fastigheten, som för Kistaprojektet uppges uppgå till omkring 11 miljoner kronor årligen. För en lägenhet på 50 kvadratmeter uppges arrendeavgiften landa på runt 8 700 kronor i månaden. – Månadskostnaden blir ungefär densamma som för en vanlig bostadsrätt, men i stället för att köparen betalar till banken så betalar man till oss, säger Qressidas bolagsjurist Lev Maslyannikov till Fastighetstidningen. Arrendeavtalet ska enligt tidningens artikel följa prisindex och löpa i 25 år, vilket beskrivs som den längsta tillåtna arrendetiden enligt lag. – Intentionen är att avtalet förnyas när det löper ut, och är det så att vi säljer fastigheten till annan ägare så gäller avtalet även då, fortsätter Lev Maslyannikov. Han tillägger att bostadsrättshavarna med denna modell själva kommer att äga sina lägenheter, samtidigt som Qressida innehar en andel i föreningen om 50 procent. I de flesta bostadsrättsprojekt äger föreningen marken eller har tomträtt från kommun eller stat, medan Folkrätts upplägg innebär att marken arrenderas av en privat aktör, något som beskrivs som ovanligt. Den juridiska konsekvensen blir att byggnaden står på så kallad ofri grund, vilket enligt artikeln kan göra banker och finansinstitut osäkra på hur säkerheten ska bedömas vid utlåning. Från bolagets sida framhålls dock att risken inte bedöms vara större än vid tomträtt via kommun eller staten. Bolaget lyfter till exempel fall där Statens Fastighetsverk äger marken och där andrahandsmarknaden fungerar. – Händer något med fastigheten som leder till att föreningen tvingas lämna så står det i avtalet att de ska lösas ut till marknadsvärde, säger Lev Maslyannikov till Fastighetstidningen. I samma artikel beskriver en fastighetsjurist konstruktionen som tveksam och menar att både föreningar och köpare kan få svårt att överblicka hur ekonomin och villkoren utvecklas över tid.