En man från Uppsala köpte och sålde fyra bostadsrätter under kort tid. Skatteverket höjde skatten för mannen då de ansåg att han bedrivit en affärsverksamhet. Nu har försvaltningsrätten i Uppsala dömt till mannens fördel och han slipper skattehöjning. Detta rapporterar Upsala Nya Tidning.
Under tre år, mellan 2012 och 2015, köpte en 28-årig man från Uppsala fyra bostadsrätter. Han sålde dem snabbt och en av lägenheterna ägde han endast i fem månader. Under en period ägde mannen tre lägenheter samtidigt men var aldrig folkbokförd i någon av bostadsrätterna. Skatteverket tycker att mannens beteende präglas av “sådan omfattning, varaktighet och vinstsyfte” att det handlar om en affärsverksamhet. Skatten är lägre om man som privatperson säljer bostäder med vinst jämfört med om man gör en vinst vid affärsmässig handel.
En av de fyra lägenheterna mannen köpte var en lägenhet med fem rum i centrala Uppsala. Mannen köpte bostaden för 4,3 miljoner kronor och sålde den fem månader senare med 1,7 miljoner kronor i vinst. I handlingar från Skatteverket framgår det att endast två av mannens fyra bostadsförsäljningar redovisats för. I handlingarna står det att mannen deklarerat en vinst på drygt 1,7 miljoner kronor för de två lägenhetsaffärerna. Vinsten redovisades som inkomst av kapital, vilket Skatteverket ändrade till inkomst av näringsverksamhet. Den ändringen innebär en högre skattesats. Hur mycket mer skatt mannen behövde betala framgår inte, skriver Upsala Nya Tidning (UNT).
Den 28-årige mannen överklade Skatteverkets beslut till förvaltningsrätten i Uppsala. Han menar att han varit tvungen att ofta byta lägenhet då han studerat utomlands eller fått jobb på annat ort. Han uppger också att han i ett fall sålde en lägenhet då renoveringen blivit för kostsam. I domstolen gav flera personer sitt vittnesmål om att mannen faktiskt bott i en av sina bostadsrätter. Förvaltningsrätten skriver i sin dom att mannens “agerande präglas av vissa trovärdighetsbrister” och att det finns konstiga omständigheter i fallet. Samtidigt menar domstolen att det är Skatteverket som bär bevisbördan och att de inte med säkerhet kan fastställa att bostäderna köpts i spekulationssyfte. På grund av detta godkänns inte Skatteverkets skattehöjning.
