En bostadsrättsinnehavare fick godkänt av sin förening att utföra håltagning i en bärande vägg i lägenheten men påbörjade arbetet utan startbesked. En byggsanktionsavgift utgick till föreningen som överklagade beslutet. Efter flera turer i rätten ska ärendet nu upp i Högsta Domstolen.
En bostadsrättsinnehavare i Malmö planerade år 2021 att göra hål i en bärande vägg i sin lägenhet. Denne fick godkänt av bostadsrättsföreningen att genomföra arbetet. Innehavaren påbörjade dock håltagningen utan startbesked från kommunen, vilket resulterade i att Malmö stads byggnadsnämnd krävde en byggsanktionsavgift av föreningen på cirka 49 000 kronor eftersom de hade godkänt åtgärden. Det framgår av Länsstyrelsen i Skåne läns redogörelse för ärendet.
Bostadsrättsföreningen överklagade avgiften till Länsstyrelsen som ansåg att föreningen varken varit delaktiga i utförandet av arbetet eller haft någon vinning av åtgärden. “Det är ostridigt att det inte är föreningen som har utfört den olovliga åtgärden utan det är den före detta lägenhetsinnehavaren som är byggherren” skriver länsstyrelsen.
Vidare gjorde länsstyrelsen följande bedömning:
“Att det inte framgår av föreningens stadgar att byggherren är skyldig att tillse att teknisk anmälan sker och att startbesked erhålls är irrelevant i förhållande till de krav som PBL uppställer. Stadgarna är endast föreningens interna regelverk och syftar inte till att på ett uttömmande sätt reglera bostadsrättshavarens skyldigheter i övrigt.”
Det konstaterades också att det rört sig om en åtgärd som krävt anmälan:
“Det är ostridigt att en åtgärd, avväxling av bärande vägg, som krävt anmälan har vidtagits i aktuell fastighet av lägenhetsinnehavaren (jfr 6 kap. 5 PBF, 10 kap. 3 § PBL).”
Länsstyrelsen upphävde föreningens avgift och menade att avgiften borde ha tilldelats bostadsrättsinnehavaren. Länsstyrelsens beslut överklagades av Malmö stad till Mark- och miljödomstolen i Växjö tingsrätt.
När Mark- och miljödomstolen utredde ärendet menade de att enligt Plan- och bygglagen (PBL) kan avgift tas ut av den som äger fastigheten, vilket i detta fall är bostadsrättsföreningen. Däremot står det i PBL att en sanktioneringsavgift inte bör tas ut i det fall det vore oskäligt. Baserat på föreningens stadgar samt hur ansvaret var fördelat mellan innehavaren och föreningen fastslog domstolen därför att det var oskäligt att en avgift skulle betalas, trots att föreningen godkänt åtgärden och byggnadsnämndens överklagande avslogs därmed.
Mark- och miljööverdomstolen ansåg att enligt PBL kan en byggsanktionsavgift utges till antingen fastighetsägaren, den som gjort överträdelsen eller till den som vunnit på överträdelsen. Oavsett vad som framgår i föreningens stadgar hade byggnadsnämnden rätt att skicka en sanktionsavgift till föreningen, trots att föreningen varken utfört eller vunnit på att överträdelsen utförts då det är det offentligrättsliga ansvaret som är av störst betydelse.
I PBL framgår det att avgiften får sänkas om den inte stämmer överens med överträdelsens karaktär såsom att den varit av mindre allvarlig grad, inte skett med uppsåt eller uppstått på grund av oaktsamhet. Enligt utredningen har innehavaren meddelat föreningen om planerna att göra hål i en bärande vägg och fått godkänt.
Mark- och miljööverdomstolen menade att även om innehavaren påbörjade arbetet med håltagning utan startbesked från kommunen var föreningen ändå medveten om planen och därför var beslut om att påföra föreningen sanktionsavgiften korrekt.
Nu har föreningen överklagat på nytt, till Högsta domstolen. Den 24 mars meddelade Högsta domstolen prövningstillstånd för målet, datum för prövning är ännu inte satt.
