Nyligen avslog hyresnämnden en ansökan om tillstånd att glasa in balkonger med motiveringen att detta inte utgör en åtgärd “i lägenheten” enligt bostadsrättslagen, varför frågan heller inte kan prövas av nämnden.
Hyresnämnden i Malmö meddelade nyligen beslut i ett ärende där bostadsrättshavare ansökt om tillstånd att glasa in två balkonger i en brf-fastighet i Malmö. Nämnden avslog ansökan med motiveringen att inglasning av balkong inte utgör en åtgärd “i lägenheten” enligt 7 kap. 7 § bostadsrättslagen och att frågan därmed inte kan prövas av hyresnämnden.
I bostadsrättslagen specificeras inte vad som ska räknas till en lägenhet. I lagens förarbeten, som rör bostadsrättshavares underhållsansvar, konstateras att gränsdragningsproblem kan uppstå och att det därför är lämpligt att föreningarna preciserar underhållsansvaret i sina stadgar.
I det aktuella fallet framgick det av föreningens stadgar att inglasning av balkong eller uteplats ska räknas som en väsentlig förändring av lägenheten, vilket kräver styrelsens tillstånd.
Av utredningen i ärendet framgick att inglasning skulle innebära infästningar i balkongplattor, det vill säga ingrepp i konstruktionen. En hovrätt hade tidigare, i ett refererat avgörande, uttalat att tillståndspliktiga åtgärder utgår från lägenhetens yttre begränsningar såsom ytterväggar, golv och tak, men att även åtgärder bakom ytskiktet, exempelvis anslutningar till ledningar som betjänar flera lägenheter, ska omfattas av ett tillstånd oavsett vem som har underhållsansvaret.
Med hänvisning till dessa omständigheter, uttalanden i förarbeten och hovrättens senaste ställningstagande fann nämnden att inglasning av balkongerna inte kunde anses vara en åtgärd i lägenheten. Och att frågan därmed inte kan omfattas av den bestämmelse som reglerar bostadsrättshavares rätt att efter tillstånd genomföra väsentliga förändringar, och nämnden saknade därför möjlighet att pröva saken. Ansökan avslogs därför på denna grund.
Nämnden gjorde därutöver en bedömning för det fall att åtgärden ändå skulle ha ansetts vara tillståndspliktig. I den delen värderades bland annat att föreningen lyft fram sådant som arkitektoniska och estetiska värden, exempelvis att byggnaden tilldelats ett stadsbyggnadspris och att byggnadens arkitekt Johan Celsing uttalat att de öppna balkongerna utgör en medveten del av byggnadens volym.
Föreningen framhöll även att en inglasning av två balkonger skulle påverka husets utseende och därmed samtliga bostadsrättshavare negativt, och att frågan därför borde avgöras av föreningsstämman snarare än av styrelsen. Sökandena uppgavs dessutom inte ha ansökt om bygglov för åtgärden.
Hyresnämndens sammantagna bedömning löd att föreningen, genom det som anförts och den bevisning som åberopats, hade gjort det klart mer sannolikt att en påtaglig skada eller olägenhet för föreningen skulle uppstå till följd av åtgärden än att så inte skulle bli fallet. Slutsatsen blev att ansökan hade avslagits även på denna grund, om åtgärden ansetts vara tillståndspliktig.
