I landets storstadsregioner förekommer dolda bud vid var femte bostadsaffär. I Stockholm är andelen betydligt större. Nu vill en majoritet av fastighetsmäklarna att de förbjuds, visar en ny undersökning från SBAB.
Dolda bud på bostäder, alltså bud som spekulanten lagt under villkoret att de ska hållas hemliga för övriga spekulanter, förekommer vid var femte bostadsförsäljning i landets tre storstadsregioner. Det visar resultaten av SBAB:s senaste Mäklarbarometer, en enkätundersökning från banken.
Vid försäljningar av bostadsrätter i Stockholm förekommer dolda bud så ofta som vid nära var tredje affär. Denna typ av bud leder ofta till irritation och osäkerhet hos spekulanterna, samtidigt som det minskar transparensen på bostadsmarknaden.
Majoriteten av mäklarna (60 procent) som besvarat enkäten är negativt inställda till dolda bud och vill se ett förbud mot sådana.
Enligt mäklarna är det dessutom inte ekonomiskt gynnsamt för spekulanter att lägga dolda bud, generellt sett. Över hälften av mäklarna bedömer i undersökningen att slutpriset för en bostad skulle ha landat på samma nivå som om det varit öppen budgivning.
– Jag är uppriktigt förvånad över att dolda bud är så pass utbrett som det är. Spekulanter som lägger dolda bud kanske gör det för att försöka stänga affären snabbt i hopp om att få köpa till ett bra pris, men det skapar samtidigt oreda och missnöje hos övriga spekulanter och ofta även hos mäklarna. Den minskade transparensen påverkar dessutom bostadsmarknadens funktionssätt negativt, säger SBAB:s privat- och boendeekonom Linda Hasselvik i ett pressmeddelande från banken.
Mäklarbarometern genomförs av Origo Group på uppdrag av SBAB och är en enkätundersökning som kvartalsvis går ut till 220 fastighetsmäklare i Stor-Stockholm, Stor-Göteborg och Stor-Malmö.











