En man lurades att ta ett bostadslån på två miljoner för en bostadsrätt i Sollentuna, Stockholm, som visade sig vara en hyresrätt. Nu har mottagaren av pengarna dömts till fängelse – men inte för bedrägeri utan grovt penningtvättsbrott. Detta enligt Hem & Hyra.
År 2021 skrev en man under vad han trodde var ett upplåtelseavtal för en bostadsrätt i Sollentuna, norr om Stockholm. Med hjälp av avtalet beviljade Nordea honom ett bolån på nästan två miljoner kronor. Problemet var bara att lägenheten aldrig hade ombildats – den var fortfarande en hyresrätt. Det rapporterade tidningen Hem & Hyra om ifjol.
Pengarna, som enligt avtalet skulle ha gått till en bostadsrättsförening, hamnade istället på ett privat konto. Banken kontrollerade varken kontonumret, föreningens namn eller organisationsnummer. Handläggaren som beviljade lånet förlorade både jobbet och sin licens.
År 2023 hamnade fallet i domstol. Nordea krävde då att hela lånet skulle betalas tillbaka. En förlikning nåddes där låntagaren gick med på att återbetala 500 000 kronor, vilket han enligt egen uppgift har gjort, enligt Hem & Hyra.
Nu rapporterar tidningen att den person som mottog de två miljonerna på sitt konto fick krav från banken om återbetalning av hela beloppet – något han gick med på. Samtidigt åtalades han för grovt bedrägeri, men friades från det. I stället dömdes han nyligen i tingsrätten till ett år och sex månaders fängelse för grovt penningtvättsbrott.
Den dömde hävdade i rätten att han trodde att pengarna kom från en spelvinst och använde dem till att betala skulder. Tingsrätten trodde inte på honom och konstaterade att pengarna fördes vidare till andra konton.
Låntagaren från 2021, som blev lurad, begärde 500 000 kronor i skadestånd från den dömde, men nekades – eftersom det inte blev någon fällande dom för bedrägeri.
– Det är orättvist. Det är för jävligt. Han har lurat mig på två miljoner. Mina rättigheter blir inte skyddade. Han behöver inte betala något skadestånd, säger han till Hem & Hyra.
Efter att bluffen uppdagades avslutade Nordea låntagarens banktjänster. Banken vill inte kommentera orsaken, men säger att de inte accepterar att deras system utnyttjas i kriminella syften.
Domen har överklagats, enligt tidningen.
