SPONSRAT INNEHÅLL

Om de nya bolånereglerna i praktiken

Genrebild. Foto: Roland Magnusson/Mostphotos
Genrebild. Foto: Roland Magnusson/Mostphotos

Regeringens föreslagna ändringar av bolåne­reglerna kan ge hushåll tusentals kronor mer att röra sig med i månaden. Det förutspår sparekonomen Frida Bratt i TV4 Nyhetsmorgon.

Den första april nästa år kan de nya bolåneregler som regeringen föreslagit börja gälla. I TV4 Nyhetsmorgon berättar Nordnets sparekonomen Frida Bratt hur hon tror att förändringen kan påverka svenska hushåll, om regeringsförslaget blir verklighet.

Regeringen föreslår att bolånetaket höjs från dagens 85 procent till 90 procent, samt att det skärpta amorteringskravet slopas.

Det första amorteringskravet är ett krav på att bolånetagare amorterar en procent för lån mellan 50 och 70 procent av bostadens värde och två procent för lån på över 70 procent av bostadens värde. Det skärpta amorteringskravet infördes år 2018 och innebär att bolånetagare måste amortera ytterligare en procent på lån som överstiger 4,5 gånger hushållets årliga bruttoinkomst.

Enligt Frida Bratt skulle ett slopande av det skärpta amorteringskravet kunna innebära en ganska stor skillnad för ett hushåll. För de med bolån på tre miljoner kronor sjunker den obligatoriska amorteringskostnaden med 2 500 kronor per månaden.

Och med den föreslagna höjningen av bolånetaket blir kravet på kontantinsats märkbart lägre jämfört med idag; en minskning med cirka 150 000 kronor vid köp av en bostad för totalt 3,5 miljoner kronor.

I inslaget lyfts även att det riktats kritik mot regeringens förslag, som att det skulle leda till högre skuldsättning bland hushållen och att känsligheten för räntehöjningar ökar, samt att initiativet kan pressa upp bostadspriserna.

Frida Bratt instämmer i kritiken, men framhåller samtidigt att de nya reglerna nog kan öka chanserna för fler att ta sig in på bostadsmarknaden. Idag är bopriserna på en så hög nivå att det krävs betydande kontantinsatser för att ta sig in på marknaden, vilket stänger ute många av förstagångsköparna.

– Jag håller nog med de som säger att det finns en risk att bostadspriserna kan stiga som en följd av det här. Sen finns det ju annat också som kan göra att bostadspriserna stiger. Att konjunkturen förbättras och så vidare. Men att det nog kan påverka på marginalen tror jag, säger hon till TV4.

Förslaget omfattar också en begränsning av tilläggs­belåningen till 80 procent av bostadens värde och att omvärdering av bostadsen, i syfte att utöka låne­utrymmet, endast tillåts vart femte år.

Reportage - Sponsrat

Genrebild. Foto: Mostphotos / Andrii Yalanskyi

Vad väljer brf:er för låneränta idag?

På senare tid har många brf:er valt att binda sina lån på tre år, visar ny statistik från Svenska Bolån. Och mot bakgrund av dagens ekonomiska omvärldsläge kan det vara

Bolån

Vad väljer Brf:er för ränta? Del 2

Trots att Riksbanken nyligen sänkt reporäntan och aviserar ytterligare sänkningar har många bostadsrättsföreningar valt att binda räntan under hösten och vintern. Det visar ny statistik från Svenska Bolån. Generellt sett ser den rörliga räntan nu ut att

Bolån

Vad väljer Bostadsrättsföreningar för ränta?

Trots att bostadsrättsföreningar erbjudits lägre ränta för bundna lån än för rörliga under en tid, fortsätter de flesta att välja rörlig ränta vid nytecknande. Det visar ny statistik från Svenska

Senaste nyheter

Genrebild. Foto: Roland Magnusson/Mostphotos

Om de nya bolånereglerna i praktiken

Regeringens föreslagna ändringar av bolåne­reglerna kan ge hushåll tusentals kronor mer att röra sig med i månaden. Det förutspår sparekonomen Frida Bratt i TV4 Nyhetsmorgon. Den första april nästa år

Pressbild på justitieminister Gunnar Strömmer. Foto: Sofie Pehrsson/Regeringskansliet

Ny utredning om uppsägning av kriminella i brf:er

Regeringen har tillsatt en snabbspårsutredning för att se över möjligheterna att underlätta uppsägning av kriminella bostadsrättshavare.  I våras skrev Bostadsrättsnytt om att majoriteten av landets bostadsrättshavare vill se ny lagstiftning

Genrebild. Foto: Trygve Finkelsen/Mostphotos

Ny rapport: Rekordökningar för elnätsavgifter i landet

Elnätsavgifterna i Sverige har ökat med i snitt 10,6 procent sedan ifjol, visar årets Nils Holgersson-rapport. Det uppges vara den största uppgången i rapportseriens historia. Även fjärrvärmepriserna har stigit kraftigt.