Enligt hovrätten räcker inte en tidigare dom för hot mot tjänsteman och skadegörelse som skäl för att neka en boköpare medlemskap i en brf. Föreningens argument om hans olämplighet ändrar inte den bedömningen.
En man köpte en lägenhet i en bostadsrättsförening i Helsingborg och ansökte därefter om medlemskap i föreningen, vilken nekade honom medlemskap med hänvisning till att han tidigare dömts av både tingsrätt och hovrätt för hot mot tjänsteman samt skadegörelse. Påföljden blev villkorlig dom och dagsböter, och han förpliktades även att betala skadestånd.
Frågan om medlemskap kom att prövas av Hyresnämnden i Malmö. Föreningen uppgav där att mannen tidigare begått brott i samband med att han sökt upp en socialsekreterare efter att hans systers barn omhändertagits.
Ur föreningens talan:
“Han sökte upp en socialsekreterare efter det att hans systers barn omhändertagits därför att han ville hämnas myndighetsutövningen och injaga rädsla.”
“Han är dömd för att ha dödshotat och gjort utfall mot polisen.”
Enligt föreningen gav brottsligheten anledning att ifrågasätta hans lämplighet som medlem och hans förmåga att följa föreningens regler.
Hyresnämnden slog fast att utgångspunkten, enligt dagens lagstiftning, är att föreningen endast får vägra medlemskap om det finns objektivt godtagbara skäl för det. När en skälighetsbedömning görs kan “såväl förvärvarens ekonomiska som personliga kvalifikationer ha betydelse liksom andra omständigheter”.
Nämnden konstaterade i sitt beslut att den aktuella brottsligheten inte utgjorde tillräcklig grund för att neka medlemskap. Som skäl angavs att det rörde en isolerad händelse, att gärningarna låg drygt två år tillbaka i tiden, utan koppling till boendet, samt att inget tydde på att han begått några andra brott vare sig före eller efter det tillfället.
Vidare beskrevs händelsen som en engångsföreteelse orsakad av starka känslor i samband med att ett barn i familjen omhändertagits. Eftersom inget annat framkommit som visade att mannen brast i personlig lämplighet eller riskerade att missköta boendet, beviljades han medlemskap.
Föreningen överklagade beslutet till Svea hovrätt. I hovrätten betonade föreningen särskilt att mannen under handläggningen i hyresnämnden förklarat att han inte tänkte betala de böter eller det skadestånd som dömts ut i brottmålet, då han ansåg sig ha blivit oskyldigt dömd.
Föreningen menade att uttalandet visade att han inte kunde förväntas rätta sig efter föreningens beslut och regler, eller uppfylla sina övriga skyldigheter som medlem.
Hovrätten konstaterade att utredningen i målet var oförändrad jämfört med den i hyresnämnden och att inget som anförts gav anledning till en annan bedömning.
Överklagandet avslogs och mannen fick därmed medlemskap i föreningen beviljat.
Hovrättens beslut meddelades i slutet av augusti i år och innan dess, i juni 2026, presenterade regeringen en lagrådsremiss med förslag för att göra det lättare att förverka bostadsrätter när innehavare begår brott i bostadsområdet, eller om lägenheten används för brottslig verksamhet.
Lagrådsremissen följdes av en proposition på samma tema månaden efter, där det till exempel föreslås utökade och förtydligade möjligheter att neka medlemskap i en bostadsrättsförening på grund av brott.
Utdrag ur sammanfattningen av propositionen:
“Förslaget innebär att medlemskap ska kunna nekas om den som har köpt en bostadsrätt, eller någon annan som ska använda den, har gjort sig skyldig till sådan brottslighet att det finns befogad anledning att anta att bostads- eller närmiljön för föreningens medlemmar, om medlemskap beviljades, skulle försämras på ett sätt som inte skäligen bör tålas.”
Lagändringarna föreslås träda i kraft den första januari 2027.
