SPONSRAT INNEHÅLL

Ny studie: Politiker vill inte ha nya flerbostadshus i sin närhet

Foto: Mostphotos

När en kommun ska planera var nya flerfamiljshus ska byggas blir det i många fall i områden där inte en kommunpolitiker redan bor. Detta visar ny forskning från Institutet för social forskning vid Stockholms universitet.

Forskare från både Stockholms och Uppsalas universitet har gjort en studie om hur det ser ut med att godkänna bygglov för nya flerfamiljshus i landets kommuner. Det som framgår av studien är att kommunpolitiker i många fall vill se att byggprojekt som planeras nära deras egna bostad flyttas. Enligt ett pressmeddelande från Stockholms Universitet kan detta öka den lokala ojämlikheten och påverka livsmiljön i den berörda kommunen.

Beslut om bygglov tas sällan av tjänstemän utan tas av kommunpolitikerna. Studien som forskarna från de två universiteten gjort visar att politikerna oftar skyddar sina egna bostadsområden.

– Det är tydligt att politiker placerar nya, impopulära byggprojekt i områden där de själva inte bor, säger Olle Folke, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet, tidigare Institutet för social forskning vid Stockholms universitet, och en av de forskare som ligger bakom studien, i pressmeddelandet.

När ett nytt flerbostadshus planeras blir det ofta diskussioner då ett nytt hus kan belasta trafiken, ge ökad insyn eller sämre solchans för grannar och leda till ökat tryck på barnomsorg.

Av studien framgår det att ungefär tio procent färre flerbostadshus godkänns på platser där kommunpolitiker från den styrande majoriteten bor.

– En anledning kan vara att de har bättre insikt i de negativa konsekvenser som byggprojekten kan föra med sig i det egna närområdet. Ekonomiska intressen, som att skydda värdet på den egna bostaden, samt sociala faktorer, som att undvika kritik från grannar och bekanta, kan också spela en roll, säger Linna Martén, forskare på Institutet för Social forskning vid Stockholms universitet och en av författarna till studien.

Reportage - Sponsrat

Genrebild/Mostphotos

Vad väljer brf:er för låneränta idag?

Statistik från Svenska Bolån visar att fast ränta blivit ett allt vanligare alternativ bland bostadsrättsföreningar. Mot bakgrund av det ekonomiska läget kan en bunden ränta erbjuda ökad trygghet. Skillnaden mellan

Genrebild. Foto: Mostphotos / Andrii Yalanskyi

Vad väljer brf:er för låneränta idag?

På senare tid har många brf:er valt att binda sina lån på tre år, visar ny statistik från Svenska Bolån. Och mot bakgrund av dagens ekonomiska omvärldsläge kan det vara

Bolån

Vad väljer Brf:er för ränta? Del 2

Trots att Riksbanken nyligen sänkt reporäntan och aviserar ytterligare sänkningar har många bostadsrättsföreningar valt att binda räntan under hösten och vintern. Det visar ny statistik från Svenska Bolån. Generellt sett ser den rörliga räntan nu ut att

Bolån

Vad väljer Bostadsrättsföreningar för ränta?

Trots att bostadsrättsföreningar erbjudits lägre ränta för bundna lån än för rörliga under en tid, fortsätter de flesta att välja rörlig ränta vid nytecknande. Det visar ny statistik från Svenska

Senaste nyheter

Foto: Linda Myrin

Högre boräntor för bundet hos SBAB

Banken SBAB höjer sina listräntor för bolån med bindningstider på 1–10 år. Detta med anledning av att längre marknadsräntor blivit högre till följd av kriget i Mellanöstern.  Hos den statliga

Utanför Riksbanken i Stockholm. Foto: Mostphotos

Styrräntan lämnas oförändrad

Riksbanken lämnar reporäntan oförändrad på 1,75 procent, men justerar ned tillväxtprognosen för innevarande år, enligt ett pressmeddelande. Styrräntan lämnas oförändrad på 1,75 procent enligt ett nytt besked från Riksbankens direktion.