SPONSRAT INNEHÅLL

Ny studie: Politiker vill inte ha nya flerbostadshus i sin närhet

Foto: Mostphotos

När en kommun ska planera var nya flerfamiljshus ska byggas blir det i många fall i områden där inte en kommunpolitiker redan bor. Detta visar ny forskning från Institutet för social forskning vid Stockholms universitet.

Forskare från både Stockholms och Uppsalas universitet har gjort en studie om hur det ser ut med att godkänna bygglov för nya flerfamiljshus i landets kommuner. Det som framgår av studien är att kommunpolitiker i många fall vill se att byggprojekt som planeras nära deras egna bostad flyttas. Enligt ett pressmeddelande från Stockholms Universitet kan detta öka den lokala ojämlikheten och påverka livsmiljön i den berörda kommunen.

Beslut om bygglov tas sällan av tjänstemän utan tas av kommunpolitikerna. Studien som forskarna från de två universiteten gjort visar att politikerna oftar skyddar sina egna bostadsområden.

– Det är tydligt att politiker placerar nya, impopulära byggprojekt i områden där de själva inte bor, säger Olle Folke, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet, tidigare Institutet för social forskning vid Stockholms universitet, och en av de forskare som ligger bakom studien, i pressmeddelandet.

När ett nytt flerbostadshus planeras blir det ofta diskussioner då ett nytt hus kan belasta trafiken, ge ökad insyn eller sämre solchans för grannar och leda till ökat tryck på barnomsorg.

Av studien framgår det att ungefär tio procent färre flerbostadshus godkänns på platser där kommunpolitiker från den styrande majoriteten bor.

– En anledning kan vara att de har bättre insikt i de negativa konsekvenser som byggprojekten kan föra med sig i det egna närområdet. Ekonomiska intressen, som att skydda värdet på den egna bostaden, samt sociala faktorer, som att undvika kritik från grannar och bekanta, kan också spela en roll, säger Linna Martén, forskare på Institutet för Social forskning vid Stockholms universitet och en av författarna till studien.

Reportage - Sponsrat

Genrebild. Foto: Mostphotos / Andrii Yalanskyi

Vad väljer brf:er för låneränta idag?

På senare tid har många brf:er valt att binda sina lån på tre år, visar ny statistik från Svenska Bolån. Och mot bakgrund av dagens ekonomiska omvärldsläge kan det vara

Bolån

Vad väljer Brf:er för ränta? Del 2

Trots att Riksbanken nyligen sänkt reporäntan och aviserar ytterligare sänkningar har många bostadsrättsföreningar valt att binda räntan under hösten och vintern. Det visar ny statistik från Svenska Bolån. Generellt sett ser den rörliga räntan nu ut att

Bolån

Vad väljer Bostadsrättsföreningar för ränta?

Trots att bostadsrättsföreningar erbjudits lägre ränta för bundna lån än för rörliga under en tid, fortsätter de flesta att välja rörlig ränta vid nytecknande. Det visar ny statistik från Svenska

Senaste nyheter

Utanför Riksbanken i Stockholm. Foto: Mostphotos

Fortsatt oförändrad reporänta

Riksbankens direktion har beslutat att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent, enligt ett pressmeddelande från banken. Även i november valde direktionen denna strategi. Svensk ekonomi har börjat återhämta sig, även

Pressbild SEB

SEB: Hushållen förutspår högre bopriser

Hushållens förväntningar på boprisökningar ökande bostadspriser fortsätter att stiga, visar banken SEB:s Boprisindikator i december. Banken SEB:s boprisindikators balansmått visar skillnaden mellan andelen hushåll som tror på stigande priser och

Vy över Partille i Västra Götaland. Pressbild Partille kommun

Grannar vittnar om påtryckningar att ombilda

Efter att ett förslag om ombildning från hyresrätter till bostadsrätter röstades ned, känner sig mot-sidan i det berörda huset fortsatt press att tänka om. Det skriver Partille Tidning.   Kommunfullmäktige i

Stockholm Söderort. Foto: Linda Myrin

Prisuppgång för bostadsrätter i Storstockholm

Bostadsrättspriserna ökade i Storstockholm under november, likaså i de centrala delarna om än mer marginellt. Även på riksnivå steg priserna något. Det visar den senaste mätningen från Svensk Mäklarstatistik. Under