SPONSRAT INNEHÅLL

Regeringen föreslår lättnader i bolåneregler

Finansmarknadsminister Niklas Wykman. Foto: Matilda Andréasson Gurenius/Regeringskansliet
Finansmarknadsminister Niklas Wykman. Foto: Matilda Andréasson Gurenius/Regeringskansliet

Regeringen presenterade på tisdagen ett förslag om förändrade bolåneregler för att underlätta för unga att ta sig in på bostadsmarknaden. Bland annat slopas det skärpta amorteringskravet och bolånetaket höjs till 90 procent.

Regeringen presenterade idag, tisdag den 17 juni, ett förslag på nya bolåneregler som återges i promemorian “Utveckling av makrotillsynsområdet”. 

– Det vi presenterar är ett bredare förslag än vad som är tidigare känt, sade finansmarknadsministern Niklas Wykman (M), under presskonferensen.

Anledningen till att regeringen vill förändra bolånereglerna är för att underlätta för unga vuxna att ta sig in på bostadsmarknaden. Det nya förslaget handlar om att det första amorteringskravet stannar kvar medan det skärpa amorteringskravet slopas. Det första amorteringskravet är ett krav på att bolånetagare amorterar 1 procent för lån mellan 50 och 70 procent av bostadens värde och 2 procent för lån på över 70 procent av bostadens värde. Det skärpta amorteringskravet infördes år 2018  och innebär att bolånetagare måste amortera ytterligare 1 procent på lån som överstiger 4,5 gånger hushållets årliga bruttoinkomst.

– För regeringen är det centralt att värna den finansiella stabiliteten. Regler som påverkar hur mycket man kan låna och hur man ska amortera spelar en roll i det arbetet. Åtgärderna behöver dock tjäna sina syften, och inte vara onödigt betungande och begränsande. Utformningen av förändringarna av bolånereglerna har präglats av försiktighet. Avsikten är att få en bättre balans mellan rimliga villkor för hushållen och motiverade restriktioner som kan motverka skuldsättning. För många hushåll kan förändringarna frigöra tusentals kronor mer i hushållskassan varje månad, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman i ett pressmeddelande från regeringen. 

Regeringen föreslår även att bolånetaket höjs från dagens 85 procent till 90 procent. Enligt pressmeddelandet innebär höjningen att den egna kontantinsatsen inte behöver vara lika hög som idag. Tilläggbelåningen begränsas till 80 procent av bostadens marknadsvärde och omvärdering av bostaden kommer endast kunna genomföras var femte år. Tilläggsbelåning handlar om att det befintliga bolånet utökas, för att finansiera exempelvis renoveringar eller andra större utgifter. 

I regeringens pressmeddelande står det att de nya kraven ska regleras i lag och att det inte är Finansinspektionen som ska utfärda reglerna.

Rapporten med de nya förslagen på bolåneregler kommer nu att skickas på remiss. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2026. 

Reportage - Sponsrat

Foto: Mostphotos

Vad väljer brf:er för låneränta idag?

Allt fler bostadsrättsföreningar väljer rörlig ränta, visar ny statistik från Svenska Bolån. Det är en följd av en räntemarknad där skillnaden mellan rörlig och fast ränta har vuxit sedan sommaren.

Foto: Mostphotos

Vad väljer brf:er för låneränta idag?

Statistik från Svenska Bolån visar att en mix av rörlig och fast ränta blivit vanligare bland bostadsrättsföreningar. Mot bakgrund av det ekonomiska läget kan en rörlig ränta bli en vinnare.

Genrebild/Mostphotos

Vad väljer brf:er för låneränta idag?

Statistik från Svenska Bolån visar att fast ränta blivit ett allt vanligare alternativ bland bostadsrättsföreningar. Mot bakgrund av det ekonomiska läget kan en bunden ränta erbjuda ökad trygghet. Skillnaden mellan

Senaste nyheter

Visionsbild av projektet Elverket, exteriör. Pressbild ALM Equity

Stockholm: Tidigare elverk från 1908 blir brf

ALM ska omvandla det tidigare elverket i Sundbyberg, Stockholms län, till bostadsrätter. Enligt uppgift från bostadsutvecklaren uppfördes byggnaden år 1908. Vid Bällstaån i Sundbyberg, Stockholms län, ska det tidigare elverket

Flerbostadshus i Stockholms kommun. Foto: Linda Myrin

Högre driftskostnader för flerbostadshus i Stockholm

För fastighetsägare i Stockholms kommun fortsätter driftskostnaderna att öka. Det visar årets Nils Holgersson-rapport som jämför kostnaderna för ett typhus med 15 lägenheter i landets kommuner.  Driftskostnaderna för flerbostadshus i