Nu har regeringens förslag om att införa ett nationellt bostadsrättsregister skickats ut på lagrådsremiss. Tanken är att lagändringar ska börja gälla 2027.
För att samla in och tillgängliggöra information om landets bostadsrätter har regeringen gett Lantmäteriet i uppgift att förbereda för ett bostadsrättsregister. Genom registret ska konsumentskyddet kunna stärkas samtidigt som det blir lättare för bankerna att använda bostadsrätter som pant.
Det nya registret är tänkt att börja byggas 2026 och kommer att kombinera uppgifter från bostadsrättsföreningar med folkbokföring, fastighetsregister och kommunernas lägenhetsregister. Totalt handlar det om data från omkring 30 000 föreningar.
I nuläget är förslaget ute på lagrådsremiss för juridisk granskning, enligt ett pressmeddelande från Justitiedepartementet. Det är det sista steget innan regeringen kan lägga fram förslaget till riksdagen i form av en proposition.
Av pressmeddelandet framgår också att runt 70 procent av alla bostadsrätter i landet är pantsatta, samt att de senaste decenniernas värdeökningar på bostadsrätter har gjort denna typ av transaktioner allt mer betydelsefulla för privatpersoner, ur ett ekonomiskt perspektiv.
Planen är att lagändringarna ska kunna träda i kraft den första januari 2027 och bostadsrättsföreningar kommer då behöva kunna tillhandahålla relevant information. Att samla in och kontrollera uppgifterna som behövs till registret beräknas ta omkring två till tre år.
Vad väljer brf:er för låneränta idag?
Allt fler bostadsrättsföreningar väljer rörlig ränta, visar ny statistik från Svenska Bolån. Det är en följd av en räntemarknad där skillnaden mellan rörlig och fast ränta har vuxit sedan sommaren.
