SPONSRAT INNEHÅLL

Fortsatt stigande elnätsavgifter i Sverige

Foto: Mostphotos

Elnätsavgifterna fortsätter att öka i landet. I hela Sverige ökar avgifterna med cirka fem procent, enligt Nils Holgerssongruppen.

Förra året skedde rekordstora höjningar av elnätsavgifterna i hela landet och nu meddelar Nils Holgerssongruppen att avgifterna fortsätter att stiga. I snitt kommer elnätsavgifterna, som är kostnaden för att få el transporterad genom elnätet till sitt hem, att öka med drygt fem procent i Sverige.

I ett pressmeddelande skriver Nils Holgerssongruppen att det finns stora skillnader mellan elnätsavgifterna i Sveriges kommuner, och att dessa skillnader ökar. Den högsta elnätsavgiften hittas i Ånge kommun där man får betala 6 146 kronor per lägenhet och år. Den lägsta avgiften betalar de i Mölndal med 1 811 kronor per lägenhet och år. Skillnaden mellan den högsta och lägsta avgiften per lägenhet och år är 4 335 kronor vilket kan jämföras med skillnaden förra året som låg på 3 500 kronor. I snitt ligger elnätsavgiften i landet på 3 645 kronor.

– Det är oroande med de kraftiga höjningarna och det är inte rimligt med så stora skillnader, där vi har svårt att se hur de stora skillnaderna är motiverade, säger Joachim Höggren, ordförande för Nils Holgerssongruppen, i pressmeddelandet.

Vattenfall är det största nationella bolaget som höjer sina avgifter mest, med tolv procent. Ellevio sänker avgifterna med 17 procent och Eon höjer med åtta procent.

– I och med Energimarknadsinspektionens höjda intäktsramar om hisnande 100 miljarder kronor, så är nog tyvärr detta bara början, de 100 miljarderna ger elnätsbolagen utrymme att öka sina intäkter med cirka 40 procent fram till 2027, säger Joachim Höggren.

I snitt ligger ökningen för elnätsavgifterna på 5,4 procent för hela Sverige medan den största prisökningen skett i Bromölla med över 40 procent. I Kalmar har avgifterna däremot sjunkit med nära 20 procent.

Nils Holgerssongruppen består av representanter från Bostadsrätterna, Fastighetsägarna, HSB Riksförbund, Hyresgästföreningen Riksförbundet, Riksbyggen och Sveriges Allmännytta. De granskar prisskillnader mellan kommuner när det gäller olika nödvändiga boendekostnader som värme, el och vatten och avlopp. I undersökningen har den årliga elnätsavgiften, enligt de priser som gällde den 1 januari 2024, beräknats för typhuset i Nils Holgerssonrapporten med 15 lägenheter. Varje lägenhet har ett 16A-säkringsabonnemang och en årlig elförbrukning på 2 300 kWh. Huset har ett gemensamt fastighetsabonnemang på 35A och 15 000 kWh/år.

Reportage - Sponsrat

Foto: Mostphotos

Vad väljer brf:er för låneränta idag?

Allt fler bostadsrättsföreningar väljer rörlig ränta, visar ny statistik från Svenska Bolån. Det är en följd av en räntemarknad där skillnaden mellan rörlig och fast ränta har vuxit sedan sommaren.

Foto: Mostphotos

Vad väljer brf:er för låneränta idag?

Statistik från Svenska Bolån visar att en mix av rörlig och fast ränta blivit vanligare bland bostadsrättsföreningar. Mot bakgrund av det ekonomiska läget kan en rörlig ränta bli en vinnare.

Genrebild/Mostphotos

Vad väljer brf:er för låneränta idag?

Statistik från Svenska Bolån visar att fast ränta blivit ett allt vanligare alternativ bland bostadsrättsföreningar. Mot bakgrund av det ekonomiska läget kan en bunden ränta erbjuda ökad trygghet. Skillnaden mellan

Senaste nyheter

Visionsbild av projektet Elverket, exteriör. Pressbild ALM Equity

Stockholm: Tidigare elverk från 1908 blir brf

ALM ska omvandla det tidigare elverket i Sundbyberg, Stockholms län, till bostadsrätter. Enligt uppgift från bostadsutvecklaren uppfördes byggnaden år 1908. Vid Bällstaån i Sundbyberg, Stockholms län, ska det tidigare elverket

Flerbostadshus i Stockholms kommun. Foto: Linda Myrin

Högre driftskostnader för flerbostadshus i Stockholm

För fastighetsägare i Stockholms kommun fortsätter driftskostnaderna att öka. Det visar årets Nils Holgersson-rapport som jämför kostnaderna för ett typhus med 15 lägenheter i landets kommuner.  Driftskostnaderna för flerbostadshus i

Genrebild. Foto: Mostphotos

Qasa om hyresmarknaden för bostäder efter nya lagen

Tre månader efter att privatuthyrningslagen trädde i kraft har fler uthyrare återvänt till uthyrningsplattformen Qasa, där även andelen bostadsrätter ökat. I juni skrev Bostadsrättsnytt om att riksdagen sagt ja till