SPONSRAT INNEHÅLL

Ingen ersättning trots elva kvadratmeter mindre boyta

Foto: Mostphotos

En man köpte och bodde i en lägenhet i fem år innan han upptäckte att boytan var elva kvadratmeter mindre än vad som framgick vid upplåtelsen. Mannen nekades ersättning i tingsrätten och har nu, enligt en dom, även blivit nekad av hovrätten. 

I september 2014 fick en man tillträde till en lägenhet han köpt i Sundsvall. Lägenheten var från början en råvind som byggts om till en bostadsrätt. I upplåtelseavtalet framgick det att lägenheten hade tre rum och kök och hade en boyta på cirka 64 kvadratmeter. I avtalet framgick det även att köparen godkände lägenheten i befintligt skick. Detta framgår av en dom från hovrätten för västra Sverige.

Fem år efter att mannen flyttat in kom en besiktningstekniker från Anticimex och mätte boytan i lägenheten. Då konstaterades det att lägenheten mätte 53 kvadratmeter, alltså elva kvadratmeter mindre än vad mannen trodde att den var. Mannen vände sig då till tingsrätten för att kräva 285 313 kronor plus ränta på grund av den felaktiga angivelsen av bostadsytan. Denna summa kom mannen fram till när han utgått från insatsen delat på antalet kvadratmeter han betalat för, och vad som då varit felaktigt.

Bostadsrättsföreningen menade att boytan var uppgiven som en ungefärlig uppgift och inte exakt. Mannen hade godkänt att lägenheten upplåtits i befintligt skick och hade dessutom undersökningsplikt som stärktes i och med att ytan var en cirkauppgift. Mot bakgrund av detta borde mannen själv ha upptäckt felet och kan därför inte kräva ersättning för bristen.

Uddevalla tingsrätt fastslog att mannen haft tillgång till den ekonomiska planen vid signering av bokningsavtalet. Den ekonomiska planen var en del av bokningsavtalet och fanns med på sista sidan av detta dokument. Tingsrätten framhöll att bostadsrättsföreningen därmed visat upp handlingar och inte försökt dölja uppgifter.

I domen från tingsrätten framgår det att ett vittne menat att lägenheternas storlek hade beräknats av en arkitekt och fanns med i den ekonomiska planen. Tingsrätten menade på att föreningen inte strikt ansvarade för riktigheten gällande lägenhetens storlek eftersom det i upplåtelseavtalet stod cirka 64 kvadratmeter.

Bostadsrättsinnehavaren kunde inte styrka att arkitekten gått i god för att lägenheten uppmätts till 64 kvadratmeter. Därför kunde mannen inte få rätt i fallet, som ogillades av rätten.

Att mannen bott i lägenheten i fem år utan att upptäcka att boytan var felaktig, att han godkänt bostadens befintliga skick och haft undersökningsplikt blev grund för tingsrätten att avslå mannens begäran om ersättning.

Nu har alltså även hovrätten tagit beslut i fallet – de går på tingsrättens linje och menar att mannen inte får ersättning. Han måste nu dessutom betala för bostadsrättsföreningens rättegångskostnader som uppgår till nära 200 000 kronor.

Reportage - Sponsrat

Genrebild. Foto: Mostphotos / Andrii Yalanskyi

Vad väljer brf:er för låneränta idag?

På senare tid har många brf:er valt att binda sina lån på tre år, visar ny statistik från Svenska Bolån. Och mot bakgrund av dagens ekonomiska omvärldsläge kan det vara

Bolån

Vad väljer Brf:er för ränta? Del 2

Trots att Riksbanken nyligen sänkt reporäntan och aviserar ytterligare sänkningar har många bostadsrättsföreningar valt att binda räntan under hösten och vintern. Det visar ny statistik från Svenska Bolån. Generellt sett ser den rörliga räntan nu ut att

Bolån

Vad väljer Bostadsrättsföreningar för ränta?

Trots att bostadsrättsföreningar erbjudits lägre ränta för bundna lån än för rörliga under en tid, fortsätter de flesta att välja rörlig ränta vid nytecknande. Det visar ny statistik från Svenska

Senaste nyheter

Skillnader i snittränta mellan storbanker

Den genomsnittliga räntan som bolåntetagare får kan skilja sig mycket åt mellan de åtta största bankerna. Det visar ny statistik från Finansinspektionen.   Finansinspektionen (FI) har släppt ny statistik som

Genrebild. Foto: Mostphotos

Regeringen vill förenkla uthyrning av privatbostäder

Regeringen har kommit med ett slutbetänkande gällande en ny lag om andrahandsuthyrning av privata bostäder. Syftet är att bättre utnyttja det befintliga beståndet av bostäder, enligt regeringens hemsida.  För två